Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mål och visioner

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer, samt den vanligaste orsaken till fysiska, emotionella och kognitiva handikapp hos vuxna.

Majoriteten av dem som drabbas är över 65 år, men sedan slutet av 1980-talet har andelen yngre kraftigt ökat. Störst är ökningen bland kvinnor. Patienter som insjuknat med TIA eller stroke har en hög risk att drabbas av en ny stroke. Många återfall kan förebyggas; dels genom att påverka kända och okända riskfaktorer, dels genom farmakologisk intervention riktad mot kända och okända sjukdomsmekanismer, samt genom en vidareutveckling av neurovaskulära metoder och behandlingar.

Nuläge:

  • I Västra Götalandsregionen insjuknar cirka 5 000 personer årligen i ischemisk stroke. Minst 1 000 av dem hade innan fått en varningssignal i form av TIA eller minor stroke.
  • Den akuta vårdkedjan vid stroke har flera svaga länkar. Träffsäkerheten i diagnostik av strokepatienter på larmcentral och i ambulans är idag endast 30 respektive 75 procent.
  • Nära 10 procent av hjärninfarktpatienterna behandlas med trombolys. Hälften av dessa behandlas inom 115 minuter från första symtom.
  • Rehabilitering finns inte i önskvärd omfattning och med tillräckligt evidensbaserat innehåll. Rehabiliteringsplaner finns inte för alla, delaktigheten i utformning och målsättning är bristfällig. Insatser i det längre perspektivet (efter 1 år) saknas nästan helt.
     

Mål om 5 år:

  • Genom att implementera och evidensbasera nuvarande strategier kan vi förhindra att 200 av dem som haft TIA eller minor stroke, återinsjuknar.
  • Träffsäkerheten på larmcentral och i ambulans ökar till 50 respektive 85 procent. Mediantiden från larm till ankomst på strokeenhet alternativt till röntgen, minskar till 30 min.
  • Ökad kunskap och nya metoder innebär att 30 procent av hjärninfarktpatienterna behandlas med trombolys; varav hälften inom 60 minuter. Antalet överlevande utan invalidiserande funktionshinder har ökat med 10 procent.
  • Träning i olika miljöer med målinriktade och stimulerande aktiviteter. Utökad användning av till exempel dataspel och kommunikationsteknik. Andelen strokedrabbade med bestående invalidiserande funktionshinder har minskat med fem procent.
Sidansvarig: Lars Rosengren|Sidan uppdaterades: 2015-04-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?